En 20 åring som vill vara en 16 åring men som i själva verket beter sig som om hon vore 5.

 

Hej, Bloggen.

Jag känner att jag behöver lätta på hjärtat lite.

Det är tungt nu faktiskt. Kanske för att jag är mensig,

kanske för att jag är seriös deppig eller så kanske det är båda.

 

Har många funderingar kring vad jag egentligen håller på med,

fyfan vad jag borde skämmas faktiskt.

Jag har ett hem, en flickvän, en bästa vän som är för bra för att vara sann.

Jag har nog fått allt man kan önska sig och ändå beter jag mig

som en skitunge som aldrig är nöjd.

 

Jag vill göra det ena och det andra, spatserar med hur

seriös jag är samtidigt som jag vill påstå mig vara ödmjuk.

Gör något för guds skull då..

Är jag verkligen bra på något?

Det frågar man sig själv ibland, eller är det bara jag?

 

Folk har en mall som de rabblar upp för mig då självförtroendet

sviker. Men du är ju bra på att fotta, måla, klippa och sjunga!

Jaha? Men är jag genuint bra, amatör, halvbra, okej eller...

bara tillräckligt för att det skall duga?

 

Jag vill inte vara det sistämnda, men jag är rädd just nu.

Jävligt rädd. Jag vill vara mer än bra, jag hatar när folk använder ordet "fint".

 

"äldre och äldre, sämre och sämre"

är en låtrad från en av lisas låtar på hennes ipod

som spelar på gamestop. En plats jag inte vill fastna på,

vilket jag förmodligen inte kommer göra heller då

jag inte är särskilt bra på det heller....

 

 

Jag vill göra så mycket. Varför behöver jag jämt hjälp?

Varför kan jag aldrig göra något helt på egen hand.

Varför måste jag jämt stå i skuld mer än jag orkar,

och inte endas gentemot mina vänner men även mina föräldrar,

mest min pappa.

 

Men allra mest Daniel.

 

Jag är 20 år nu. utan erfarenhet. bara av livet. tror jag. när jag vill verka mogen.framför dig.

 

Tro mig, jag är inte tacksam, jag låtsas bara, har alltid gjort det.

Förmodligen kommer ni aldrig känna någon falskare än mig.

 

Ingenting kommer gratis, men ibland kan man ju hoppas.

 

Puss och kram, jag skall sova nu...

I bakgrunden sjunger Avril Lavigne I'm with you i ett

avsnitt av scrubs. Det ekar ända in i sovrummet från

vardagsrummet. Nostalgi är farligt, kanske lite väl farligt.

 

Gonatt! :D


Kommentarer
Postat av: Jenny

Det betyder antagligen inte så mycket, men jag tycker verkligen att du har otroligt mycket talang. Och du är en fantastisk människa. Och det är inte fel att vilja ha mer. Vill man inte det så kommer man heller ingen vart. Och alla behöver hjälp. Inget av det som du beskrivit gör dig till en dålig människa. Du är en underbar person, som förtjänar så otroligt mycket kärlek.

Dessutom är så mycket yngre än du känner dig. Det finns tid kvar. Massor av tid. Hör av dig om det någonsin finns något som jag kan göra för dig <3



//Jenny

2010-01-08 @ 00:29:53
Postat av: Sei-chan

Gomen att det tog mig sådan lång tid att läsa ^^' Jag som brukar hålla sten koll på bloggen :P



Min älskade vän, jag vet att du är deppig och alla mina moders känslor skriker åt mig att bara hålla om dig och säga att allt blir bra. Jag gjorde det idag och kommer göra det lite extra nästa gång vi träffas (jag tar med en tröst semla då också ;)). Här kommer jag dock vara helt ärlig, jag hoppas att det på något vis ska hjälpa mer än tröstande ord i längden ^^'.



Min vän, jag tror ditt problem är att du alltid ser glaset som halvtomt. Självkart är du glad och ambitiös den mesta tiden jag spenderar med dig men jag kan ofta ana det mörker som du beskriver här. Man måste komma till en punkt i livet då man kommer till en insikt; livet suger! Så därför måste jag göra det bästa av situationen!



Du är osäker på din talang, LYSSNA för en gång skull på de fantastiska komplimanger du ständigt får och ignorera för en gång skull om någon idiot dissar dig. Vi står alla i tacksamhetskulld till människorna i vår omgivning som gör oss gott, det bästa vi kan göra för att betla tillbaka dem är att le. För min del räcker ditt underbara skratt <3 Fråga dem du känner dig i skuld till kommer du att få liknande svar. Gumman vi är alla barn inuti, du är inte ensam om det. Och som Jenny sa, det finns massor av tid, och du har kommit så mycket längre än vad du själv insett. Det ska dock bli roligt att vara med när den insikten når dig. ^^



Fan ta det här landet och dess jantelag. Gå ut i snön och skrik för allt vad du är värd: JAG ÄR BÄST! För i slutändan är det din åsikt om dig själv som är viktigast.



OMG långt svar. Nå väl, se fram emot semla och gos nästa gång vi ses <3

2010-01-10 @ 20:09:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0